A PARIS Kiss-and-tell

På måndagen började mitt nya jobb på Illum i Köpenham. Var sjukt nervös, inte bara för att det var första dagen på¨ett nytt jobb, utan också för att det låg i Köpenhamn! På tåget dit satt jag tyst och repeterade för mig själv "Ti, tyve, träve, föör, halv-tres, tres, halv-fjärs, firs, halvfems, etthundre!"
Jobbet gick bra, bortsett från några felräkningar i kassan. Försökte kommunicera på min bästa danska, men ibland var jag inte säker på att de hängde med till 100%. Pappa är ju dansk, och min farmor pratar ju bara danska (trots efter 30 år i Sverige) så jag har snappat upp en del under åren. Träffade på några franska kunder också, som jag glatt pratade med på franska, samt några polska. Kul att kunna växla mellan fem språk bara sådär! Är lite stolt över mig själv...

På tåget hem, såg jag en tant med en sån där parfym t-shirt. Ni vet, en sån där som det står "Armani Mania" på, efter parfymen, och som man får när man köpt en parfymnecessär och får t-shirten på köpet som "gåva". Asså vad är grejen? Det är inte ARMANI ur den betydelsen att man kan ha den på sig! Stilbrott! Borde finnas en "Stilpolis" på gator och torg som slår till mot parfym t-shirtar, raggsockor i sandaler, träskor och jeansjackor med matchande jeans i samma färg till! Nolltolerans!

Ahh, idag kom spelarna tillbaka från Tyskland. Jag kan inte ens tänka, ens prata om deras sista match. Men men, nu är de hemma och man får väl se positivt på saken. Ljungberg lär väl dyka upp i Båstad, och Zlatan cruisade runt på en mini-moto precis vid mitt neighbourhood. Trevligt trevligt...