A PARIS Kiss-and-tell

Precis som en bok påbörjar och avslutar ett kapitel, avslutar jag nu mitt jobb på Kenzo i Köpenhamn. Det har varit kul så länge det varat, men jag har under veckorna som gått även insett att det kanske inte var 100% jag, eller vad jag ville göra. Min chef höll med, (det var faktiskt han som tog upp det) och inflikade att mina shoppingrundor på luncherna faktiskt blivit allt längre, och det där med att läsa VOGUE fast det inte fanns några kunder i butiken fungerade inte heller. Får ett bra rekommendationsbrev med mig i alla fall, och får lämna in min nya kappa hos deras proffs skräddare. Inte helt fel, men den där danska lönen utan skatteavdrag kan jag säga "Farvell" till. Typiskt.

Nåja, fick trösta mig med en sista shoppingrunda i Köpenhamn på ett tag. Den resulterade som sagt i en ny kappa i sammet (så rätt just nu enligt Harpers Bazaar med motiveringen " The tailored velvet coat is a high impact piece that will inject glamour to any wardrobe") från Marlen Birger.  Fick veta i butiken att de var ensamma om att ha tagit in den, så att jag garanterat blir en av de få enda som bär den! Sådant är roligt, gillar orginalitet. Dock är den trots sin volumiösa A-skurning något stor i ryggen, men mindre storlekar än 36 hade de inte! Scandal, men vad gör man inte för att se ut som Jean Harlow cirka 1931. Det var faktiskt min stylist Tarik som övertalade mig att köpa den efter ett långt begrundande inne på Louis Vuitton. "Älskar man en kappa, så måste man köpa den. Det är allt för sällan man hittar fina kappor, och de har en tendens att försvinna". Han har så många kloka råd. Vi diskuetade livligt att Chanels kviltade väskor kommit in som starka tendenser i höst igen, och han fick en chock när jag berättade att jag faktiskt inte ägde en. Än. "Älskling! Varje fashionista MÅSTE ha en sådan väska. DU måste ha en sådan väska. Herregud, JAG måste ha en sådan väska.". Gud vad jag älskar honom.

Hittade även ett par skor á patin som det heter på franska, på Zara. Blev glad när jag såg att de fanns med på Stureplans fashionblogg, annars måste jag säga att jag tyckt att de kunde arbetat med den lite mer. Då är jag kanske inte helt "ute" om jag har dem på mig på fredag under Göteborgsmiddagen på Laroy. Skönt att ha något att se fram emot. Blir också en photoshot för piccaboo.com till bloggen. Tips om vad jag ska ha på mig? Blir inte så naket som bloggkollegan Jenny Mattson kan jag med lättnad säga...!

Glöm inte läsa min nya blogg som ligger uppe, "Ta-da, Prada!" på piccaboo.com. Står om Paris fashionweek och danska nya stjärnskottet i modellvärlden. Enjoy!

Jag kan inte tro mina öron. Modevärlden står stilla. Milano håller andan och vrider förtvivlat sina välmanikyrerade händer i desperation. Paris stampar hårt i golvet av frustration med sina Christian Louboutin-klackar. New York drar i sitt Frédéric Fekkai-friserade hår. I London flyger teservisen från Harrod’s i golvet. Enligt Madrid stad, som håller i modeveckan som gick av stapeln i måndags förbjuds hundratals modeller att medverka i den populära modeveckan i år. Anledningen: De är för smala. Tydligen skall samma regler gälla under Londons motsvarighet, och läget är kritisk för de många modeller som, om de blir nekade att beträda catwalken, får se sig om efter annat att göra. Är detta rätt väg att förändra den allt mer kontroversiella smal-trenden, eller censurerar man modeskaparnas visioner och hindrar det fria skapandet?

Att köpa: anteckningsblock för mina finurliga funderingar och uttryck.

När jag går och spånar för mig själv om modeveckornas framtid, är klockan 14.23 på en tisdag och jag befinner mig på Ströget i Köpenhamn, på väg till butiken och caféet Rue Verte för att köpa dagens lunch, en juice från Joe and the Juice. För tillfället har jag förälskat mig i ”Shopping Extreme”. Förutom namnet som är helt underbart, innehåller den ingefära och kanel som påskyndar förbränningen, dock av pengarna mest, eftersom att det blivit som en beroendeframkallande drog. Snart kommer jag väl antagligen förvandlas till en ingefära med kanelsmak. Dock en smal sådan i alla fall! På vägen tillbaka går jag förbi H&M och påminns om Victor & Rolfs kollektion som snart kommer att finnas i butiken. Jag tänker tillbaka på Karl Lagerfelds kollektion för det svenska modehuset för några år sedan, och minns min hätska shoppingrunda då som resulterade i att jag köpte det mesta och i fel storlek dessutom, som jag sedan inbillade mig att jag skulle kunna sälja dyrt på ebay.com. Two worlds: Never happened. Däremot vill jag påpeka att jag inte var den enda som var upprörd över storlekarna. ”Kung Karl” hade bestört utropat vid tillverkningen av plaggen i de större numren: ”Modellerna skall representera en vision, en dröm hos vår kundkrets. Och vem fan går runt och drömmer om att vara en 44?!” . Inte Kalle i alla fall.

Kuriosa: Kolla upp Karl Lagerfelds storlek

Ibland undrar jag vad storleken egentligen har för betydelse. ”Does size matter?” möts av uttryck som ”Bigger is better” eller ”Less is more” . I USA tror jag nog de håller med om det förstnämnda. Ur en rent sexualistisk synvinkel, skulle nog ”Samantha” i Sex and The City säga att jag var helt rätt på det, men jag menar även generellt. Min pappa kom tillbaka från Chicago igår och hade köpt med sig en massa saker från Victorias Secret till mig i storlek Small. Allt var minst ett nummer för stort. Synd, men jag kan säga att jag inte blir förvånad av den ovanliga ”sizeguiden” i ett land där Mac Donalds är nationalrätt och det enda männen tävlar med varandra om i att ha minst, är mobiltelefonen. Dock var det inga problem att auktionera ut Sarah Jessica Parker alias ”Carries” kläder efter den berömda serien, trots att allt var i storlek 32.

Reminder inför Andreas New York resa: Kolla storlekarna, och dra ifrån ett nummer. Ibland två.

I Frankrike däremot, minimalismens hemland och där ”un peu” och ”petit” nämns i varannan mening, prioriterar man istället att ha ”la taille de guêpe” (getingmidjan) något som sagt kan bli ”un probléme” under de närmsta veckorna. Då jag precis bokade mina biljetter till Paris modevecka som börjar söndagen den 1 oktober, kan jag glädjande säga att jag kommer att kunna återkomma med en senare rapport om läget. Tråkigt nog ligger veckan väldigt dumt planerat, eftersom att alla St Tropez-fanatiker säkerligen kommer att lämna Paris under helgen för att bege sig till Le Cave du Roi:s sista kväll för säsongen under fredagen. Dock är det inget dilemma jag behöver stå inför, (tyvärr!) då jag flyger tillbaka på onsdagen. Vågar inte vara ”sjuk” från jobbet mer, speciellt inte då min chef känner till min kärlek till Paris kombinerat med datumet för fashionweek. Riskfyllt, men värt det. Hur säger man ”svår halsfluss, jättesjuk, återkommer på torsdag” på danska? Och kanske för säkerhetsskull; Va? Låter det som Christian Louboutin-klackar som stampar i bakgrunden?